anazon

Jag brukar vara rätt så deppig när det blir höst, men inte den här gången tydligen. Av nån jävla anledning känner jag mej rätt hyfsad: på bra humör, jag får saker och ting fixade, jag njuter av dagarna som har varit helt faboulus. Kan man vara annat än lycklig då? VAAA??? Jag har gymmat i två veckor, och solat solarium och jag tror att gymmandet börjar ge resultat. Jag känner mej iaf spänstigare än jag har gjort på länge. Och jag känner att ekonomin för första gången på länge börjar gå åt rätt håll. Jag ska göra allt för att bibehålla det jag har nu och inte sabba för mej... Sofie & jag flyttar ju snart in i lägenheten i Sundbyberg, och jag hoppas för alla inblandade att det kommer att fungera, att jag får behålla en viss distans till den lilla familjen som jag kommer att dela lägenhet med, och att vi inte kommer att gå varann på nerverna. Så det är jävligt viktigt att man får ha en alldeles egen vrå där man får vara ifred ibland, för det kommer att behövas om man ska orka med varann...

Nu är klockan mycket och jag ska sova. Höres imorgon, eller huuur??? Anette ( avslutar med några bilder)

En ganska färsk Jack-Dylan i en babysitter som jag har sytt

Här är Dylan åtta veckor.

 Och så jag då... Är det verkligen ingen som har eld??? VAAA???