anazon

Måndagen var en helt kanon dag. ALLT klaffade: jag hade massor av ärenden i Sthlm att uträtta, och dom blev snabbt avklarade, många på ett o samma ställe... Efter mina "uppdrag" så åkte jag till Gärdet, till Gårdingers Restaurang (ja, ägaren är släkt med Pontus Gårdinger... dom är kusiner) där min dotter Sandra arbetar som servitris. Till min stora överraskning så kommer ett barn springandes mot mej och utropar: MORMOR!!! Det var Christopher, mitt barnbarn. Vad glad jag blev :-) Jag satte mej bredvid honom och han visade mej sina spel. Jag blev bjuden på lunch: bakad potatis o skagenröra. Jättegott. Sen var det stängningsdags (det är en lunchrestaurang) och medan Sandra torkade bord osv, så gick jag o Christopher till ICA och handlade. Jag passade på att handla oxå, eftersom jag hade köpt en ny Dramaten :-) Vi hade sällskap på pendeln till Jakobsberg, där Sandra bor, och jag åkte vidare till mitt. En bra dag.

- KOLLA MORMOR...


SANDRA RÄKNAR HUR MÅNGA MATGÄSTER HON HADE SERVERAT: 282 ST! DET VAR REKORD FÖR RESTAURANGEN :-)

CHRISTOPHER HJÄLPER TILL ATT TORKA BORDEN :-)
Tisdagen var mycket värre. Jag och min son Robban skulle träffas, för jag skulle hjälpa honom att fixa leg. Vi bestämde ett tåg som vi skulle ta. OKEY, sa jag... jag tar tåget som går tjugo i ett. - Missa inte det, Robban... jag sitter längst fram, sa jag.
Hahaha... Robban ringde till mej avtalad tid från tåget o frågade var jag satt. - Vaddå???sa jag - Ja, jag är på tåget. - Shit, sa jag. Skrev jag tjugo i ett? Jag menade tjugo i två. FÖRLÅT, Robban :-(
Jaha... så var det med det då. Han blev lite sur, vi bestämde då att han skulle hoppa av tåget, och åka mot mej, vilket han gjorde. Fast han skulle inte hinna ända fram till min station, så han skulle hoppa av i Kungsängen och vänta där. Vilket han gjorde... Jag var iaf ute i god tid till tåget. Lite väl gott om tid tyckte jag att jag hade :-) Helt plötsligt så känner jag att det är dags att gå till damrummet, vilket jag gjorde. Efter damrumsbesöket så går jag så snällt och sakteliga till spärren, och ser hur tåget avgår.  SHIT!!! skrek jag faktiskt ut. Nästa tåg skulle gå om en halvtimme. Bara att ringa till Robban igen. Den här gången blev han riktigt sur. Så han åkte till min station, och vi träffades. Han hade hunnit lugna ner sej, och vi skrattade åt eländet. Jahaja... så går då vår resa till Sollentuna, mot banken. STÄNGT eftersom klockan var över tre. Jahaja... vad gör vi nu då? - Vi åker till Hamngatan i Sthlm, för där har dom öppet till åtta på vardagar, sa jag. Vi åkte till Hamngatan, och nu har dom alltså ändrat öppettider till kassaservice till tre. Alltså: Vi kunde inte fixa leg, för vi hade inga pengar. Bara att åka hem igen då. Vi hade sällskap på pendeln, och han hoppade av i Barkarby, och jag åkte vidare till mitt. På tåget sa vi "Vi hade i alla fall tur med vädret". Vi hade trevligt ändå, för vi träffades i alla fall. Vi ska träffas på fredag igen, för att fixa leg :-)


ROBBAN

Idag fyller Christopher 5 år, och Daniel (min son) fyller 31 år. GRATTIS TILL ER BÅDA: Jag älskar er :-)